Tänk om....

Alla har vi varit i den sitsen, när vi använt ett negativt argument som börjar med tänk om. Till och med jag, så jag är en lika illa kålsupare som ni e. Jag har fått höra det flertalet gånger sen jag bestämde mig för att tatuera mig. "Tänk om 60 år, då e din tatuering helt rynkig, vad gör du då". "Tänk om du börjar träna efter tatueringen e gjord och blir riktigt biff, då kommer den sträckas ut och bli jättekonstig","tänk om du inte kommer in på lokförarutbildningen vad gör du då?","Tänk om du inte får ett jobb när du är färdigutbildad, vad gör du då?". Jag själv har använt liknande argument, och det ångrar jag.

(När jag sitter hemma, 80 år gammal, och tittar på min tatuering, så är inte vad andra tycker om den aktuellt. För mig sammanfattar de två raderna ur Invictus hur man ska leva sitt liv, låt ingen sitta ovanför dig och bestämma vad du ska göra. Lev ditt liv som du vill).

Jag har beslutat att inte leva efter det negativa "tänk om"-argumentet, gör man det kommer man ingenstans. Man måste våga satsa för att komma vidare i livet, om  man går "all in" direkt eller tar ett steg i taget spelar ingen roll. Man måste våga spräcka sin bubbla för att kunna leva, annars tar luften förr eller senare slut.

När jag fick höra ett "tänk om" argument för första gången, så tänkte jag bara, så kan man ju inte tänka. Det håller ju inte i längden, ett argument som baseras på något som du tror kommer hända, eller där oddsen för att det ska hända är astronomiska. "Tänk om"-argumentet används oftast när man är osäker på om det verkligen är rätt att göra så. Kom ihåg att oavsett vad som händer så bestämmer du över ditt liv.

I am the master of my fate

        I am the captain of my soul

Invictus

Peace out